7 km i hemlingbyspåret, stegen känndes hur tunga som helst, gråten i halsen och helt orkeslös. 
fattar intevad detta ska leda till,  känns som jag är på bristgränsen just nu. Jag vill men kan inte, ska det vara så svårt? Jag vill bara vara glad, känna lusten och bara kunna vara.  

Ikväll kommer Linda hem iaf, ska bli så skönt att få umgås med henne ett par dagar. Det finns inga hemligheter här inte..

/ miranda