Denna stress gör mig galen, det är för mycket i mitt huvud, tankar fram och tillbaka , har ja hunnit med allt? ska jag hinna med allt? kommer jag att hinna med allt? åhh.. ja bara blir tokig på mig själv. Många säger åt mig att VILA, det går bara inte, det är bara att inse. Den lilla krabaten jag har där inne i magen kommer bli ett lika oros moment som jag har varit under hela denna gradviditet när den väl ploppar ut. Ja jag vill inte ens tänka på hur det komer att bli än.. Vi får hoppas på det bästa.

---

Nu har jag dukat upp restaurangen och gjor fint, har väl lite små saker kvar att pyssla med. Ska även börja göra en smörgåstårta som jag har en beställning på tills i morgon.

Ikväll har vi familjerna här som hjälper till, Richard själv ska i väg och spela match så då får vi knåpa ihop oss.. det ska nog gå bra, jag vill bar se till att det ska bli så bra som möjligt, jag vet att alla kan men det är viljan & orken som kännske sätter emot ibland. Men alla är så underbara och ställer upp till 100 %.


Jobbdax!