Gysinge Wärdshus- en gammal, gammal  byggnad och jag är en människa som tror senhårt på spöken. Jag kan inte säga att jag ser några men jag vet att dom bara finns där, det är en kännsla jag har.  Och idag fick jag en riktig såndär kännsla. Jag höll på duka upp i restaurangen för full och plötsligt känner jag en skarp doft, det luktade MORMOR precis som mormor luktade, och när jag kände doften tittade jag upp på en speciell plast vid ett bord som jag visste att mormor skulle ha viljat sitta. Bordet längst upp i rosa rummet, längst in till väggen. Det känndes som hon satt där och tittade på mig medans jag dukade. Tårarna bara kom, men jag kände mig samtidigt jätte glad, inte rädd alls utan som jag bara ville prata med henne. Men eftersom jag kände mig så otroligt löjlig så nynna jag lite glatt på en låt bara. Det känndes som MORMOR var där!

Ja ni kan ju kalla mig knäpp eller vad ni vill, men jag tror faktiskt på spöken och mormor är nu ett snällt spöke som kommer och kikar till mig här ibland på wärdshuset. Det vet jag, vi saknar dig mormor, älskade, älskade du!