Usch precis nyss kännde jag verkligen att jag bara ville ställa mig och skrika allt jag hade, jag är så otroligt trött i huvudet så minsta lilla retar upp mig. Jag och Richard la oss tidigt i kväll, halvnio låg vi redan i sängen. Tittade på Ensam mamma söker tillsammans sen var det god natt. Ja så här länge blev det god natt, Mille har redan hunnit vaknat och retat upp sig och jag som hade somnat så skönt, men upp ska man och redan där är man irriterad sen när man hör sitt hjärta ligga och gnälla blir man bara mer frustrerad. Men varför hettsa uppsig? Det är bara tröttheten som gör mig så grinig. Jag känner att sömn verkligen behövs hos mig nu.

Ett barn är alltid ett barn det är bara vi "vuxna" som måste lära oss att ta hand om oss själva.

Men nu har äntligen lilla hjärtat somnat om igen och det ska jag också göra!