Imorse drog jag och Mille iväg till Öppnaförskolan, vi var först på plats och det hör ju verkligen inte till vanligheterna. Mille har en riktig tidsopptimist till mamma ;). Men kul att vara i tid för en gångsskull. Det droppade på med barn, blev rätt lagomt ändå. Ingen av dom mammor jag brukar hänga med på Öf var där idag så man fick försöka snacka sig in hos andra. Alltid roligt att prata med nyamänniskor men ibland önskar jag att jag kunde lätta lite mer på mun , kan bli lite lätte då. Jag är ju en människa som alltid tror att jag säger fel och då blir jag så osäker och då ploppar verkligen fel ord ur min mun så mummlar jag bara tillslut. 

Var även förbi konserthuset idag och fixade lite med mina tider, kan ju inte riktigt jobba lika mycket nu genom att R har fått jobb i sthlm. Jag får ta ut lite fler mamma dagar nu helt enkelt. Det bådar ju bådet gott och ont. Vill ju verkligen ta allt jobb jag kan få så inte någon annan måste ta min plats. Jag trivs ju på konserthuset. Men samtidigt måste man ta vara på sina mammadagar och vara med lille man. Dom dagarna kommer aldrig igen. 

Ikväll drog jag iväg på ett intensivpass med Elin på fjärran (trodde vi), men hon som har intensiven var sjuk så det var en annan som fick hoppa in och ha ett medelpass. Passet var kasst, åh vad irriterande när man har laddat för ett intensiv pass. Hade jag vetat innan så hade jag lätt givit mig ut och sprungit ist. 

Nu sover Mille och jag tar min tid framför datorn och tven.